Käärmeen vuosi alkoi hiljaisessa lumisateessa, harmaan valkoisessa graafisessa maisemassa. Saaren länsipuolella meri on avoin ja heijastaa tumman taivaan. Lumi peittää kaikki yksityiskohdat, kinoksista ei näe missä kallioilla on jyrkkä pudotus ja missä loiva rinne. Löysin kuitenkin aiemmin valitsemani kameran paikan. Otsikkokuva on viime syksyltä kun etsin sopivaa paikkaa ja päädyin vanhan saunan paikalle. Aiemmin siinä kasvoi kaksi haapaa, joiden väliin oli hauska kiinnittää riippumatto. Toinen haapa on kuollut, siitä on jäljellä pelkkä vääntynyt kanto. Riippumaton sijasta ripustan jäljelle jääneeseen haapaan keinun. Teen videon keinutellen siinä vuoden ajan, palaan samaan paikkaan viikoittain kuten olen tehnyt aiempinakin vuosina. Tämä on itse asiassa viimeinen vuosi kahdentoista vuoden sarjassa. Nyt ensimmäisellä keinuttelukerralla en pyytänyt ketään mukaani, mutta jatkossa aion pyytää kollegan tai kaverin istumaan keinussa kuvattavana, tai sitten vaihtoehtoisesti kuvaamaan minut keinumassa. Ja kuvat päätyvät sitten näiden tekstien kuvitukseksi.
Ormens år inleddes med ett stilla snöande, i ett grått och vitt grafiskt landskap. På västra sidan om ön är havet öppet och speglar den djupt grå himlen. Snön täcker alla detaljer, på basen av drivorna kan man inte se var det är ett brant stup och var en sluttning på klipporna. Jag hittade i varje fall platsen jag valt för kameran. Bilden med rubriken är tagen förra hösten när jag letade efter en lämplig plats och valde stället för den gamla bastun. Tidigare stod där två aspar, som man lätt kunde fästa en hängmatta emellan. Den andra aspen har dött, det finns bara en förvriden stubbe kvar. Istället för en hängmatta fäster jag en gunga i aspen som finns kvar. Jag gör en video gungande i den under ett år, jag återvänder till samma plats en gång i veckan, såsom jag gjort i tidigare år. Det här är i själva verket det sista året i en serie på tolv år. Nu då jag gungade för första gången bad jag ingen med mig, men i fortsättningen tänker jag be en kollega eller kamrat komma och sitta i gungan och posera för mig, eller så alternativt att fotografera mig gungande. Och bilderna kan sedan fungera som illustrationer till dehär texterna.
The year of the snake began with soft snowfall in a grey and white, graphic landscape. The sea is open to the west of the island and reflects the dark sky. All details are hidden by the snow; looking at the snow drifts one cannot see where there is a steep fall and where there is a smooth slope on the cliffs. However, I found the site I had chosen for the camera. The image behind the title is taken last autumn when I was looking for a suitable place and chose the site of the old sauna. Two aspen used to grow there, and it was nice to hang a hammock between them. The other aspen is dead: only a twisted stump is left. Instead of a hammock I fasten a swing in the remaining aspen. I will make a video swinging there for a year, returning to the same spot once a week, as I have done previous years. This year is actually the last in a series of twelve years. Now, swinging for the first time, I did not ask anybody else to join me; in the future, however, I will ask a colleague or friend to sit in the swing and pose for me, or alternatively, to photograph me swinging. And the images will end up as illustrations to these texts.
Ormens år inleddes med ett stilla snöande, i ett grått och vitt grafiskt landskap. På västra sidan om ön är havet öppet och speglar den djupt grå himlen. Snön täcker alla detaljer, på basen av drivorna kan man inte se var det är ett brant stup och var en sluttning på klipporna. Jag hittade i varje fall platsen jag valt för kameran. Bilden med rubriken är tagen förra hösten när jag letade efter en lämplig plats och valde stället för den gamla bastun. Tidigare stod där två aspar, som man lätt kunde fästa en hängmatta emellan. Den andra aspen har dött, det finns bara en förvriden stubbe kvar. Istället för en hängmatta fäster jag en gunga i aspen som finns kvar. Jag gör en video gungande i den under ett år, jag återvänder till samma plats en gång i veckan, såsom jag gjort i tidigare år. Det här är i själva verket det sista året i en serie på tolv år. Nu då jag gungade för första gången bad jag ingen med mig, men i fortsättningen tänker jag be en kollega eller kamrat komma och sitta i gungan och posera för mig, eller så alternativt att fotografera mig gungande. Och bilderna kan sedan fungera som illustrationer till dehär texterna.
The year of the snake began with soft snowfall in a grey and white, graphic landscape. The sea is open to the west of the island and reflects the dark sky. All details are hidden by the snow; looking at the snow drifts one cannot see where there is a steep fall and where there is a smooth slope on the cliffs. However, I found the site I had chosen for the camera. The image behind the title is taken last autumn when I was looking for a suitable place and chose the site of the old sauna. Two aspen used to grow there, and it was nice to hang a hammock between them. The other aspen is dead: only a twisted stump is left. Instead of a hammock I fasten a swing in the remaining aspen. I will make a video swinging there for a year, returning to the same spot once a week, as I have done previous years. This year is actually the last in a series of twelve years. Now, swinging for the first time, I did not ask anybody else to join me; in the future, however, I will ask a colleague or friend to sit in the swing and pose for me, or alternatively, to photograph me swinging. And the images will end up as illustrations to these texts.
 |
| Videostill AA |